Idag trodde jag verkligen att mitt hjärta skulle stanna.. Idag kommer en av mina katter in och börjar kräkas på golvet som slutar med att han faller ihop och börjar krampa (har aldrig hänt tidigare). Får verkligen panik och tårarna rinner, lyfter upp honom så att han inte behöver ligga på sidan med huvudet uppåt så att han inte ska kvävas. Tillslut så blir han alldeles livlös och jag tänkte att nu har jag förlorat honom. Men han kvicknade till och var rätt så tagen utav händelsen.

Ringer till Distriktsveterinären som säger åt mig att komma dit på en gång. Kan säga att vägen dit var o'ndligt lång fast de är ca 1,5 mil.

Väl på plats så hade han piggnat på sig men var fortfarande lite spak, dom undersökte honom och han fick en vitaminspruta. Nu gäller de att hålla koll så att han inte börjar krampa igen. Det gör verligen ont i "mamma"hjärtat när någon av mina djur blir sjuka. 

Jag hoppas verkligen att detta var en engångsföreteelse, att både han och jag för den delen slipper uppleva detta igen. 

Nu blir det att mysa ner sig i soffan en stund innan det är dags att gå ner till tvättstugan.

//K